H22 Lookout

Trendspaningar

Lookout är en tjuvkik mot framtiden, där vi spanar på det kommande och allra senaste inom stadsutveckling och innovation.
Genom omvärldsbevakning och grundlig research delar vi med oss av information vi snappat upp, det kan vara tendenser eller kommande trender som vi kan få uppleva i framtidens smarta städer.

Varje generation sätter sin prägel och bygger vidare på den kultur som råder i en stad. Därför är staden i ständig utveckling. Motivationen att utveckla var i rullning redan tidigare, men har stärkt oss människor ytterligare under pandemin och kommer att tas med in i framtiden.
Nu mer än någonsin vet vi hur mycket vi uppskattar de mänskliga mötena. Dessa kommer att ske i stadens viktiga mellanrum – det offentliga rummet.

Många menar att det blir städerna som kommer ta ledningen i arbetet med klimatneutrala lösningar, miljövänliga transporter och inte minst en närmiljö som erbjuder hög livskvalitet med ren luft, rent vatten, klimatpositiva byggnader och fossilfria fortskaffningsmedel.
Parallellt talar man allt oftare om den omtänksamma staden. Tekniska framsteg är inte de enda lösningarna på nya utmaningar utan även social innovation blir nödvändig.

Trots att drömmen om att bo på landet seglar upp med jämna mellanrum, är det städerna som globalt sett har den största dragningskraften på de som är barn och ungdomar idag. FN uppskattar att år 2050 kommer 68 procent av världens befolkning  bo i städer.
I Paris myntades begreppet ”femtonminutersstaden”, som kommit att användas med varierande innebörd. Stadens borgmästare Anne Hidalgo menade att i storstäder måste det som människor behöver finnas inom just femton minuters cykelavstånd för att både mänsklig omtanke och miljö ska tillgodoses. Det betyder att städer inom städerna växer fram, de egna kvarteren blir viktiga och den egna bakgården superviktig.

Människor kommer att gå och cykla samt ha gott om tid när tekniken effektiviserar vår vardag. Ditt arbete är en aktivitet – inte en plats, vilket betyder att vi kommer att arbeta på flera olika ställen än kontoret för att slippa pendling och få ihop livspusslet.

Generationer som är födda i den digitala tidsåldern kommer inte att veta något annat än att man handlar och löser mycket arbete via skärmen och det interaktiva skrivbordet. Tjänster och processer kommer att automatiseras i allt högre grad och vi kommer att få mer tid över till annat.
Alla våra nya insikter från pandemin, galopperande tekniska möjligheter och rådande megatrender kring miljö och hälsa kommer att leda till en oöverträffad ökning av kreativitet, lust att lära nytt och fokus på fysiskt och mentalt välbefinnande.

Inte så konstigt att det byggs parker på våra tak, utegym mitt i stadsbruset och varför inte en minigolfbana på stadens torg? I flera städer förvandlas parkeringsplatser till vardagsrum, så kallade parklets, och blir ytor för grillkvällar eller cykelverkstäder med grannarna i kvarteret.
Det är i stadens mellanrum vi kommer att träffas!

Vårt nya vardagsliv var i rörelse redan innan pandemin och förändras nu i snabbare takt än vad vi kunnat ana. Engagemang för klimatet och miljön är knappast nytt men fortsätter att rusa vidare i utvecklingen. Konsumtionen och vårt sätt att resa var också på väg att förändras, liksom vårt förhållningssätt till matproduktion och vurmen för naturen. Intresset för att vistas i skog och mark har ökat och har i sammanhanget fått fart på samtalet om hållbarhetslösningar med balans mellan nytta och nöje.

Eftersom pandemin blir utdragen, är det troligt att många av de nya mönster och vanor som vuxit fram under den har kommit för att stanna och dessutom förstärkas framöver. Men osäkerheten kring våra konsumtionsmönster är större än på länge. Vad väntar runt hörnet? Vi vet att många har sparat undan en del pengar under pandemin. Vad kommer de att användas till?

Digitaliseringen har fått extra skjuts det senaste året och fler äldre är alerta med att till exempel handla mat på nätet. E-handeln frodas – den tar sikte på nya områden och kommer att sälja både bostäder och elbilar utan fysiska möten.

Vi är bara i början på något nytt när det gäller intresset för återvinning och second hand. Fler kategorier av varor kommer att bli självklara för oss att återanvända. Begagnade möbler och byggmaterial får nytt liv och blir något nyskapat och personligt genom så kallad thrift flip.

Onödiga möten på jobbet har skalats bort, liksom pendlingsstunden. Den återvunna tiden kommer vi att lägga på spirande kreativitet i hemmet och trädgården men också på gemensamma projekt med grannarna. Och längtan att umgås är enorm.

Umgänget har flyttat utomhus vilket känns som en ny upptäckt. Släktträff i skogen, ”after work” runt grillen och barnkalas på takparken blir en fortsatt hype. Vi slipper ha stora vardagsrum eller att hyra lokaler. Alla accepterar dessutom lite enklare inramningar. Just enkelheten kommer vi att få höra mer om på många områden. Staden och bostadsaktörer hakar på och våra kvarter blir mer levande.

Mängden teknik i våra hem kommer att öka men samtidigt märkas allt mindre, när den samtidigt blir mer proaktiv och vävs in sömlöst i vårt vardagsliv. År 2030 vet ditt smarta hem mer om dig än dina nära och kära. Rörelsemönster, tonfall och vanor lagras av prylarna i ditt hem, som kommer att förkomma dig i dina behov och kanske även förutspå sådant som sjukdom eller olycka. Och äntligen kanske dina krukväxter överlever, när artificiell intelligens styr sensorer som spårar och sköter luft-, ljus- och temperaturförhållandena och surheten i vatten och jord.

Hemmet som platsen för smarta prylar är under snabb utveckling och vi har redan stiftat bekantskap med smarta högtalare. Många tror att just skräddarsydda, smarta hemsystem som kopplas till röstbiometri, är den nya teknik som flyttar in först i våra hem. I framtiden skruvas den smarta högtalaren ytterligare lite till när prylen känner av och analyserar ditt emotionella tillstånd och tonfall.

En sådan anpassning kommer att grunda sig på enorma mängder data som huset och inredningen samlar in från olika källor: Dina geotaggar, från shoppingvagnen när du handlar online, sökfunktioner som du använder och till och med från dina hjärtslag.

Analysen av din skrovliga hals betyder att medicin beställs och snart hänger på dörren utan att du behöver göra någonting. Eller för mycket ångest i rösten kan leda till tips på yogapass och ljudet av en susande skog i dina öron. Ett smart kylskåp utrustat med en skärm föreslår lämplig mat efter just dina förutsättningar. I Japan testar man redan nu smarta toalettstolar, som kan analysera bakterier och ge uppdaterade kostråd.

Din fastighet kommer också ta hand mer om sig själv. Olika sensorer kommer att slå larm och boka hantverkare innan vattenläckan blir allvarlig, eller om VA-system, el-installationer eller något annat behöver ses över innan det går för långt.

I ett smart hem är allt anslutet till internet. De kommersiella smarta hemkoncepten lagrar mängder av personlig data. Parallellt med den fantasieggande utvecklingen funderar forskarna också på något helt annat: Data som samlas in via dina olika prylar och enheter kan vara attraktiva för tredje part. Forskning pågår kring hur ny teknik ska kunna gagna oss – utan att den personliga integriteten hotas.

De som har möjlighet att välja hemmakontoret och kanske utnyttja hybridarbete, fördelat mellan några dagar hemma och några dagar på kontoret, får nya möjligheter för sin fritid. Nio-till-fem-jobbet är på väg bort när en mer flexibel fritid blir möjlig och kan infalla när som helst på dygnet. Eller på året.

Många förknippar fritid med hälsa och träning. Men mycket talar för att vi kommer att lägga tid på annat också, på sätt som vi aldrig har gjort tidigare. Klimatet och vårt engagemang för en bättre miljö har fått en extra knuff under pandemin. Vi blir intresserade av att ta tillvara på våra prylar och använda dem om och om igen. Då krävs fritid för att reparera, bygga, sy om och mycket annat som vi faktiskt har upptäckt är rena nöjet. Inte minst när vi kan visa upp resultaten i sociala medier och communities.

Webbplatser kommer att fungera mer som hem och klubbar snarare än som stora breda forum. Reklamen blir allt mer sofistikerad och gränsen mellan din verklighet och sociala medier suddas ut. Vi har länge sett en strävan efter verkliga upplevelser i virtuella världar och upptäcker tack vare inspiration från spelvärlden hela tiden nya geniala sätt att återskapa det verkliga livet online. Du kommer att bli bjuden på digitala bröllop och kvällar runt den digitala lägerelden. Kanske får vi som avatarer snart träffa våra VR-vänner på sociala medier och kramas, eller ta en öl tillsammans som folk. Övergången till allt mer virtuella världar kan ske tack vare utvecklingen av ökad dataanslutning, molnberäkning och med kraftfullare bärbara enheter.

Men eftersom vi har börjat att inse betydelsen av social samvaro i verkliga livet med mingel, kalas och varma kramar kommer vi också att lägga mer tid på att träffa släktningar och vänner.

Picknick är inget nytt fenomen men har fått raketbränsle tack vare pandemin. Vi skramlar ner till parken med både stolar, porslin och glas. Och dukar gärna upp för Mors dag eller after work. Vi kommer få se allt fler ”picknickande” människor både i staden och på landet.

Utökade möjligheter att träffas utomhus, i stadens mellanrum, kommer att krävas. Det handlar om flexibilitet och att miljöer kan ha olika funktioner vid olika tider på dygnet. Öde gator och parkeringsplatser förvandlas redan idag, i en del städer, till promenadstråk och plats för lek och sport före och efter rusningstid i trafiken.

Även andra ytor i staden kommer att testas för att göra staden mer omtänksam och mänsklig – som till exempel flytande parker eller löparslingor och cykelbanor på hustaken.

”Gerillaodlingar” blir helt lagliga och till och med uppmuntras av de styrande. Den som får odla och plantera själv tar hand om det som växer, resonerar man. Och vem vill inte att det grönskar i staden?

Och så var det det där med poolhänget? Jodå, en växande delningsekonomi med dess sunda idéer för klimatet kommer att få oss att tänka nytt om mycket. Snart finns en app i din telefon som talar om vilken granne som har en swimmingpool att hyra för några timmar när grannen själv är borta!

Tidigare var jobbet självklart en plats dit vi tog oss om dagarna. Nu börjar många yrkeskategorier tycka att arbete är en aktivitet som kan utföras var som helst. Digitaliseringen har på kort tid accelererat hos många företag. Möten framför datorskärmen är redan vardag och i framtiden checkar vi in på distans med fler sinnen än enbart ljud och syn. Vi kanske deltar som avatarer på möten i en virtual reality-miljö, eller som robotar som fysiskt kan röra sig runt i rummet och till och med mingla i den nya hybridmiljön på kontoret.

Kontorets framtid diskuteras och utmanas. När möjligheten att gå tillbaka till sin arbetsplats finns kommer en viktig diskussion handla om vad ett kontor egentligen är, samt vad det måste bestå av både känslomässigt och praktiskt för att tilltala våra nya vanor. Kontoren har hittills varit ramen för både kultur och samhörighet men nu kommer diskussionen om vad platsen verkligen ska bidra med till organisationen.

Flexibel arbetstid, nio-till-fem, bilköer och lunchtid mellan tolv och ett på ett överfullt matställe är ingenting vi vill ha tillbaka. Det har visat sig i undersökningar att det är 30-39-åringarna som trivts allra bäst med att arbeta hemifrån under pandemin, eftersom det anses varit lättare att få ihop livspusslet än innan. Möjligheten att i viss mån få välja kommer att bli det nya normala. Dessutom är det dags för det verkliga genombrottet för ”workation”, att ta med jobbet på semestern och blanda nytta med nöje.

Distansarbete har gjort det möjligt att bo på en plats och ha kontoret på en helt annan. Många kan acceptera längre pendlingstider om de bara behöver åka till jobbet då och då, istället för varje dag.

Ett slags yrkesmässigt nomadliv under längre eller kortare perioder får vi också se mer av. Nomadlivet kanske passar seniorer som har ett etablerat professionellt nätverk och är trygga med företagets kultur allra bäst.

När vi ändå tar oss till kontoret, kommer det att bli vanligare att våra arbetsplatser styrs via talkommandon, appar och sensorer. Hissarna är talstyrda och appar öppnar portar för att vi ska slippa röra vid samma ytor som andra människor.

Många kontor och mötesrum kommer att stå tomma och kreativiteten för att hitta nya användningsområden blir stor. En lösning är time share, att företag låter andra boka, hyra och använda lokalerna på tider när man själv inte behöver dem.

Vi äter fortfarande kött – men är själva förvånade över att den senaste middagen blev vegetarisk utan att vi ens tänkte på det. Vi kommer att odla mer hemma, i kvarteret eller köpa hos stadsbonden som skördar vertikalt på stora arealer skapade i övergivna kontorslokaler.

Men vi odlar också i det lilla, i fönsterkarmen, och delar med oss till gemenskapen i någon community på nätet. För onlinegenerationen finns det en social aspekt på trenden – att delta i en kollektiv hobby med vännerna.

Vi har återupptäckt våra kök under pandemin. Corona-bakning, vispande av Dalgona-kaffe och syrande av grönsaker. Intresset för mat är en megatrend. Och vi kommer även framöver att lägga mer energi, tankemöda och tid i köket.

Parallellt har vi blivit mästare på att skapa restaurangkänsla hemma och hämta mat på krogen, vilket har lett till att restauranger växer fram som inte har någon matsal, så kallade ”ghost kitchens”. Kanske kommer vi att koppla upp oss från matbordet för att få proffsens instruktioner och presentation av råvarorna. I den virtuella världen skapas möjligheter att få en trevlig kväll runt bordet tillsammans med det vinintresserade gänget som ”ses” digitalt varje månad.

En kris kan vara plågsam men kan samtidigt bli en kreativ grogrund för morgon­dagens affärsidéer. Nu kan vi se hur städer får specialdesignade hybridrestauranger, som är kafé på dagtid och krog på kvällen. Bageri på morgonen, lunchrestaurang och butik med färdiglagade rätter på kvällen, eller varför inte en vinbar vars inredning också är till salu?

Oavsett om vi fysiskt går ut och äter på restaurang eller kopplar upp oss hemma för att höra kockens beskrivning kommer vi att uppskatta ”Naked Restaurants” som lagar mat för öppen ridå. Hemligheter i köket, fusk och tvivelaktig hygien blir omöjligt. Om det förut verkade trist med maskintillverkad mat, så kommer vi framöver att applådera robotkocken som den perfekta kocken.

Vad kommer då vår vän robotkocken att laga framför oss på skärmen? Mat från havet har framtiden för sig. Vi kommer att höra mer om fisk på torra land i stora tankar hos bonden som ställt om och dessutom den eviga hypen om insekter som alternativ källa till protein. Även om det dröjer innan du tar första tuggan.

Hälsotrenden är en annan megatrend som förstärks. Den går hand i hand med vårt ökade intresse för mat. Vi väljer ingredienser som boostar immunsystemet. Lokalproducerat spelar en ännu viktigare roll, liksom växtbaserat protein och nya alternativ till socker och fett.

Att minska matsvinn blir vardag. Allt fler känner till att vår mat är den enskilt största utsläppskällan av växthusgas och att det krävs en omställning även på tallriken.

Välbekanta råvaror vinner i osäkra tider. Räkna med en återkomst för trygga, invanda smaker och varumärken. Tryggheten får oss också att motsägelsefullt nog välja konserverad och paketerad mat igen. Självklart spårbar. Förpackningsindustrin har tänkt om och vi förses hela tiden med nya smarta lösningar som är bra för miljön.

Tryggast av allt är ändå att ordna picknick. Frisk luft, gott om plats. Enklare maträtter är fullt tillåtna och ligger i linje med den nya enkelheten. Det är den sociala samvaron som är viktigast trots allt.