Vilka förväntningar har medarbetarna på sina arbetsgivare i framtiden och kanske redan idag? De som vill kunna göra saker nästa vecka, som de inte visste existerade förra veckan. Där yrken kommer och går. Det var några saker som diskuterades i ett panelsamtal på Mindpark.
Våra arbetsplatser befinner sig i ständig förändring. Ibland smygande och ibland med ett rejält språng som kan vara svårt att hantera för både arbetsgivare och medarbetare. Troed Troedsson, framtids- och samhällsanalytiker, inledde med att prata om hur kompetensbegreppet förflyttas när vi får nya tekniska hjälpmedel.
Kompetensmässig överklass
En taxichaufför kan ägna åratal åt att lära sig hitta varje gata i en stad, men nu kan vem som helst lösa det minst lika bra med en GPS i bilen – eller mobilen. Lägg till det att chauffören tar emot betalningen via en app och allting bokförs automatiskt. Hen gör i princip två jobb. – Vi är på väg att få en kompetensmässig överklass som säger ”jag tror faktiskt att jag kan göra vilket jobb som helst, med rätt tekniska hjälpmedel”. Fortfarande handlar det i många verksamheter om att göra samma sak som man gjorde för trettio år sedan, men med effektivare verktyg. – Men det som händer i digitaliseringen är att vi kan göra helt andra saker, sådant som inte var möjligt med analog teknik.
En ny fas för digitala hjälpmedel
Han gör en jämförelse mellan en författare och en filmare. En författare byter skrivmaskin mot dator och får ett bättre hjälpmedel, men gör trots allt samma sak. Men en filmare kan med digitala hjälpmedel skapa specialeffekter som var helt omöjliga i den analoga världen. – Redan 1994 var jag på den stora mässan Comdex i USA där Bill Gates pratade om hur vi i framtiden skulle ha all världens ”information at your fingertips”. Men när idéerna sedan skulle bli konkreta så döpte man arbetsytan i datorn till … skrivbord och digitala dokument kunde läggas i mappar och slängas i papperskorgen. Så att folk slapp tänka nytt, sa Troed. Men vi är på väg in i en ny fas. Där vi gör saker som inte är virtuella kopior av gamla processer. Då kommer plötsligt den överlägset viktigaste kompetensen att bli förmågan att kunna göra saker imorgon som du inte visste existerade igår. – Det här innebär att det blir lite krångligare att vara arbetsgivare. Vad är det för typ av digital infrastruktur vi behöver, vilken sorts plattform kan leva upp till medarbetare som vill arbeta med världens bästa verktyg för den uppgift de ska utföra?
Professioner och målgrupper
Efter Troeds inledning var det dags för panelen med en trio HR-chefer från Helsingborgs stad att ge sina reflektioner. – Det är jättespännande tankar. Jag tror att vi nyfiket behöver bjuda in folk med andra kompetenser från föreningar, näringsliv och medborgare. Det är en enorm kulturfråga. Vem är min kollega som medarbetare? Det kan vara en invånare eller en förening som är kollegan, sa Martina Elofsson, HR-chef på vård- och omsorgsförvaltningen. Jörgen Fransson, HR-direktör Helsingborgs stad, konstaterade att det var länge sedan vi talade om adel, präster och bönder men att detta ersatts av andra yrkesgrupper och på sätt och vis fortsätter spela samma spel. – Vi har ett ”traditionsok” som vi måste jobba med. Det blir lätt att vi pratar professioner och inte målgrupper. Det är viktigt att vi har ett invånarperspektiv och i vissa fall kräver det kanske att vi måste vrida oss 180 grader, sa Jörgen.
Snabbare introduktion
Alla medarbetare vill inte byta yrke vartannat år utan fortsätta med det som de är bra på. – Ur ett HR-perspektiv tänker jag på hur vi ska få alla att fungera ihop och förstå varandra. Jag tror också att mycket handlar om att våga släppa kontrollen, både till medborgare och medarbetare. Vi måste våga prova saker som vi inte vet om de kommer att fungera, det går inte att organisera oss fram till det, sa Karin Gerken, HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad. Panelen var också enig om en kompetens som blir viktig om gränserna blir mer flytande – att kunna jobba med nya människor. Då finns inte tid att ”jobba in sig” i tre-fyra månader. – Att introducera nya anställda måste gå snabbare, konstaterade Martina. Ett annat medskick var att vi måste våga ”lämna mapparna”, det vill säga att inte låsas av gamla strukturer och begränsningar när vi får nya tekniska hjälpmedel.
